Idag söndag, så började min morgon med att Petra och Nico åkte raka vägen till babysimmet, medan jag själv började städa upp här hemma, inför det kommande finbesöket. Jag och min käre kusin Adrian hade under lördagen ett litet snabbt snack, och kom fram till att han skulle komma förbi här i Västerås och hälsa på under söndagen, vilket jag verkligen såg fram emot.

Städningen i sig gick snabbt, och plötsligt så var även Petra och Nico tillbaks här hemma igen. Petra gjorde sig i ordning, och vips så ringde det på dörren! Dagen hade startat för mig!
Ja för så är det i mina dagar just nu, minsta lilla förändring från att bara vara hemma, blir ett ”äventyr”. Men den här söndagen hade inte någon liten förändring dock, för det var ju faktiskt ett riktigt finbesök av självaste Adrian.
Nico som låg i sin säng och egentligen skulle sova, hade istället bestämt sig för att vurpa runt i sängen och leka mullvad. Om han var trött? Ja, haha, stentrött! Men han lyckades faktiskt övertyga sin mamma om att han inte alls behövde sova.
Det blev en liten sittstund i soffan, där vi snackade lite allt möjligt, för att sen växla upp tempot lite, och körde igång Kinect, något som Adrian aldrig fått prova på tidigare.
Jag lät honom först testa lite för att känna på kontrollen, och därefter körde vi på med lite mer intensiva spel, som får vem som helst att slita av sig den där tjocktröjan som annars sitter så skönt nu under vintertid. Vi spelade båda två, och utmanade varandra hej vilt i diverse olika spel.
Jag ska redan nu passa på att ge lite rekommendationer till er som funderar på att köpa Kinect. Spel du ska (kan, inte bör) köpa om du har Kinect, och spel du INTE ska köpa om du har Kinect. (Vill du inte läsa något om spelen, så skrolla ner tills du ser tre stjärnor ***)

Spel som är godkända:
Kinect Adventures
Kinect Sports
Dance Central

Spel som funkar:
Joy Ride

Spel som är under all kritik:
Kinect Sports Island Freedom
Dance Evolution

I videoklippet ovan, så försöker vi spela paintball på Kinect, går sådär.

För er som undrar vad skillnaden är mellan dessa spel, eftersom du kanske ser att det finns två sportspel och två dansspel, och att det då är två som har blivit avrättade i min betygsättning.
Såhär ligger det till. ”Kinect Sports Island Freedom” är ett spel som på alla sätt visar hur en spelstudio inte har den blekaste om vad det är de utvecklar till för typ av kontroll. Och sånt här återspeglar sig inte bara i TV-spel, utan i alla produkter som tillverkas. De som har gjort spelet, har inte funderat en enda sekund utanför deras lilla bubbla över hur menyer ska göras, och hur de ska göras för att bli absolut bäst på en enhet där du ska styra allt med kroppens rörelser. Man blir förbannad gång på gång över hur äckligt plottrigt och rörigt allt är, och hur ofattbart lång tid det tar innan man ens får ana sig till vad spelet har att erbjuda, eftersom det ska göras iallafall 10 olika val innan man får välja vilken sport som ska spelas, och efter det är det ytterliggare en kavalleri med knapptryckningar som ska mejjas ner.
När man sen väl är igång med spelet, så är det så fruktansvärt dåligt gjort, att man blir ledsen över att ha spenderat ens en liten krona på det. Jag och Adrian skrattade oavbrutet åt hur fullständigt korkade kontrollerna var, och i flera fall, så hände faktiskt inget alls. Att spela tennis gick inte, men vi båda kunde däremot serva. Köra paintball var det dummaste vi ens försökt oss på, men kontroller som får en att undra om alla testpersoner som kört spelet under beta-stadiet var inrullade från bårhuset, för oavsett hur mycket vi försökte kontrollera våra gubbar, hände det inte ett skit som liknade våra rörelser. Snowboard var det spel som vann pris i minsta möjliga inlevelse, från avataren i spelet. Snubben står HELT stelopererad på sin bräda, tittar rakt fram, ja inte åt det håll som han åker, utan rakt fram som om han stod i kö till bankomaten.
Jag rent av varnar folk för att köpa ”Kinect Sports Island Freedom”! Gör det absolut inte!

Dance Evolution som också fick uselt betyg av mig, är ett spel som man förstår lider av samma problem som spelet ovan. Menyerna är inte på något som helst sätt anpassade för att styras med Kinect, och spelet i sig, ja det får en bara att skratta. Varning här också, och köp Dance Central istället.

***

Jag och Adrian spelade tills vi var helt slut, och började då istället spela något lite lugnare spel, som Joy Ride, vilket är ett bilspel som inte kräver mycket av någon alls. Men eftersom jag bara hade ett demo av detta spel, valde vi att övergå till en mer mordisk inriktning, och puttade igång Modern Warefare 2, vilket vi inte spelade sådär väldigt länge innan det var dags att påbörja lite matlagning i form av kycklingsallad.

Videoklippet ovan, visar min talangfulle kusin hur man skakar på rumpan.

Varken jag eller Petra vet varför, men Nico har numera ändrat sina sovrutiner fullständigt, och vid det här laget, då vi började fixa käk, så hade han fortfarande inte sovit en blund, och var i full gång med att prata så högt att det var svårt för mig och Adrian att föra en normal samtalston i köket. Nico skulle minsann ha ALL uppmärksamhet.
Efter den goda salladen, så förflyttade vi oss ut i vardagsrummet igen, och ganska kort efter att vi satt oss, så stormade Daniel in genom dörren, kort efter det att Petra stormat ut genom samma dörr, för att knata iväg till matbutiken och köpa vaniljglass till den äppelpaj som höll på att bakas. Nico fortsatte att härja loss, och ännu mer spännande blev det ju såklart när Daniel och Killer kom förbi.
Petra kom hem, serverade oss alla underbart god äppelpaj med vaniljglass och te. Hon är bäst, och min. Bra kombo.

Adrian hade ett tåg att passa på kvällen, då det skulle avgå vid 19:53, så valde Adrian att ta sig en liten promenad ner till centralen strax innan 19:30. Varför han valde att gå, berodde helt enkelt på Västerås usla busstrafik, som inte lyckades tajma in på något som helst vettigt sätt.
Solsidan rullade igång på tvn, och vi satt givetvis bänkade likt 68% av Sveriges övriga befolkning. ett bra avsnitt, såklart. Daniel knatade hem tillsammans med Killer vid sin sida, medan jag och Petra fortsatte soffmyset med att se på en Wallander-film på tvn.

En riktigt mysig dag för min del, och förhoppningsvis för alla andra som var med också. Tack Adrian för att du tog dig tid att komma förbi, och tack Petra för att du är min och Nicos.