Denna dag fattade inte min kropp riktigt vad som skulle göras. Visst, morgonen inleddes med tre timmars intensivt tvättande, men jag hade ju planer på att fixa bokföring, lämna in momsdeklaration och kika på några delar av ett webbprojekt. Vad hände? Noll! Ingenting! Jag blev ju närmast apatiskt inställd till dagen. Själv hemma, ingen Nico, ingen Petra.

Daniel dundrade förbi då han behövde skjuts till bilverkstan för att hämta ut sin bil.

Innan jag visste ordet av, så var det dags att hämta Nico från förskolan.
Även nu ikväll har jag lite svårt att förstå hur semestertiderna kunde försvinna så snabbt. Är det julafton snart igen?