Den här filmen imponerade på mig. Inte bara det faktum att den bygger på verkliga händelser, utan också för att Jim Carrey är helt enastående grym på att anpassa sig till olika sorters roller. Finns säkert många som bara ser honom som skådisen som bara kör superfåniga och enkla komedier, men han är verkligen grym på att anta en mer drama-aktig karaktär. Otroligt imponerande faktiskt. ”Meh, han är ju skådis, då ska man kunna sånt!” Haha, jo, fast det är ju en sak att bara göra det, och en annan att göra det riktigt imponerande bra.
Så, vad handlar filmen om då? Jo, den handlar om Steven Russell (Jim C.) som till en början lever sitt liv som han trodde sig vilja ha det, för att plötsligt upptäcka att han faktiskt är gay. Han vänder upp och ner på sitt liv, och blir supergay. Här låter det ju som vilken komedi som helst, men det är just här filmen antar en mycket skönare sida, och blir mer dramakomedi.
Steven jobbar för ett grönsaksbolag, men vid sidan av, så tjänar han pengar genom att lura försäkringsbolagen på pengar, genom att helt sonika ramla och slå sig lite varstans. Detta leder honom så småningom in i fängelse, där han träffar Phillip Morris (Ewan McGregor), det blir snabbt kärlek, och så snart de är ute ur fängelset påbörjar de sitt liv tillsammans.
Även om Steven inte vill erkänna det, så fortsätter han dra in pengar, på inte helt lagligt vis. Han metoder är inte alltid så enkla, men däremot väldigt övertygande. För att inte avslöja förmycket kring filmen när den blir som bäst, så tycker jag du ska se den om du vid det här laget tycker att den verkar intressant.
Jag tycker trailern gör lite förmycket komedi av filmen, dessutom måste jag be om ursäkt för att det är fransk subs till, men det fanns faktiskt ingen annan i vettig kvalité.
För dig som INTE vill se filmen, så tänkte jag skriva lite mer om just Steven Russell här. Så antingen bör du ha sett filmen, eller så ser du filmen, och sen läser här. Skyll inte på mig om du vid det här laget fortsätter läsa vidare!
Okej, nog med varningar. Jag tycker alltid det är intressant med filmer som bygger på verkliga händelser och annorlunda karaktärer. Det har flera effekter på filmen, dels så kräver man inte lika extrema händelser, som att någon ska ställa sig på ett flygande bombplan, och skjuta ihjäl storskurken ute på vingen med slangbella. Nej, när det är en ”verklig” film, så blir de mer jordnära händelserna så mycket starkare. Så det är alltid en fördel att veta om en sån detalj innan man börjar se en sån här film, då man annars kan tycka att det är lite väl billigt trams, som ingen skulle göra i verkligheten.
Det är här Steven Russell kommer in i bilden, han har verkligen gjort de grejer som händer i filmen. ”Som vadå?” tänker du, eftersom du varit dum nog att läsa vidare, trots att du inte sett filmen. Jo, han lurade till en början försäkringsbolagen på pengar, inte så svårt i USA kanske, räcker med att få några blåmärken så är pengarna i handen. Men att lura sig in på ett riktigt stort bolag som Chief Financial Officer, utan att ha ens i närheten av CV för att täcka upp deras krav. Han ”jobbade” där, och hade deras fulla förtroende, vilket de surt fick ångra, då han skändade bolaget på omkring 800 000 dollar (borde ha varit ca 5,6 miljoner kr vid det laget). Givetvis blev det dålig stämning, så han åkte in i finkan igen.
Väl inne i fängelset, så börjar de riktigt imponerande rymningarna ta vid. Jag hittar inga uppgifter om exakt hur många gånger han har rymt, men otroligt många iaf. Hur? Jo bland annat genom att han lyckades klä ut sig till en besökande, dvs privata kläder. Låter enkelt, men desto svårare var det nog att lyckas med rymningen där han började gå konstkurser på fängelset, för att varje gång sno en liten del bläck med sig, som han la under madrassen. När han samlat ihop tillräckligt med bläck, så färgade han sina kläder gröna, och lurade fängelsepersonalen att han var doktor, och kunde knata raka vägen ut genom fängelset. Givetvis åkte han fast igen. En annan gång så lyckades han se till så borgen på 900 000 dollar, sjönk till bara 45 000 dollar, genom att helt enkelt utge sig för att vara någon annan, och därmed övertyga domaren om att borgen skulle sänkas.
Då Phillip hade lackat ur rejält på att Steven ljugit för honom om stölden på 800 000 dollar, och inte längre ville se Steven, så satte Steven igång ett stort projekt. Han skulle fejka sin egna död i fängelset. Det är nu man blir riktigt imponerad. Steven läste på allt om HIV och AIDS, och såg sen till att härma de symptom som uppkommer, bland annat genom att äta laxerande medel som gjorde honom allt smalare, sen såg han till att förfalska ett dokument som intygade att han hade AIDS, för att därefter lura fängelsets doktor att det skapats en specialistklinik för detta på Houstons sjukhus. Steven såg till att han kunde bli förflyttad dit, för att sen fejka sin död genom att ute i den fria världen, maskera sig som doktor, och ringde till fängelset och uppgav att Steven Russel dött.
1998 påträffades han igen, då i full färd med att försöka lura en bank på 75 000 dollar. Han hävdade sig vara en miljonär, men banken gick inte riktigt med på hans lilla försök till ett extremt uttag, och kallade på polis. Steven låtsades då få en hjärtattack, och blev transporterad till sjukhuset, där FBI sen ställde sig och vaktade honom. Steven lyckades däremot lura vakten att han var en annan FBI-agent, genom att ringa till vaktens mobil, och övertalade honom om att lämna platsen, varvid Steven gick ut från sjukhuset.
Han åkte såklart dit igen, och fick 1998 ett fängelsestraff på hutlösa 144 år. Han sitter numera isolerad i en cell 23 timmar om dygnet, och får, under sträng kontroll, en timme på sig att träna, duscha och liknande. Phillip Morris släpptes 2006.
Vill du läsa ännu mer om den här personen, så kan du kika in på den här länken hos Guardian, där de intervjuar honom. När de frågar honom om han har planer på att fly igen, så svarar han ja, och säger att det då ska ske på en fredag, närmare bestämt en fredag den 13:e. De frågar om han vet när nästa fredagen den 13:e infaller. ”November” svarar han tveklöst.
HAAHAH askul film ju!