INTERVJU

Hej Ida!
Hej Adam!

När jag letade igenom nätet efter nya fotografer att intervjua, så hittade jag ju dig. Det jag gillade med dina bilder, var att du lyckades ta bilder på djur, främst då hundar, på ett sätt som jag verkligen kunde hitta inspiration själv. Och då är jag inte ens nämnvärt intresserad av att egentligen fotografera djur. Därför blev det ju lite extra intressant att faktiskt göra en intervju med dig. så berätta nu, hur började du med just den här typen av fotografering?
- Känns lite extra kul då att bli tillfrågad eftersom du inte är så intresserad av djurfoto! Jag halkade helt slumpmässigt in på att fota djur genom ett annat intresse, hundträning. När jag insåg att jag kunde slå två flugor i en smäll, dels träna hund och dels fota den, ibland lite knasiga, träningen vi höll på med var ju lyckan gjord!

Jag kunde läsa att du hitta intresset för fotografering 2009, vilket ju är ganska nyligen, men ändå tycker jag dina bilder visar på mer erfarenhet än så, har du jobbat med något liknande tidigare?
- Oj, vad roligt att få höra! Ja, det stämmer, jag är jättegrön på just fotobiten och har inte jobbat något med foto tidigare. Det var inte alls länge sedan jag skaffade min första digitala systemkamera. Jag har alltid haft såna där små kompakta partykameror annars.

Fotograferar du enbart hundar? Eller är du intresserad av t.ex natur eller andra djur?
– Jajamän, det blir hund för hela slanten! Naturbiten följer ju med ibland i vissa foton men jag har inget direkt utpräglat naturintresse fotomässigt. Däremot älskar jag att vandra i skog och mark på fritiden tillsammans med hundarna. Andra djur är än så länge inte så intressant, men det kan ju komma under vägen. Vi har ju skaffat guldfiskar till vår nyanlagda damm, kanske får ta och börja träna de små rackarna haha!

Om du själv fick fundera kring det hela, vad tror du gör att dina bilder utmärker sig? För det gör dem ju verkligen.
– Oj, tack! Jag tror främst mina bilder utmärker sig genom att ha en stark känsla av kommunikation djur och människa emellan. Jag tränar hund på ett sätt som flera hundägare idag inte gör, ett sätt jag tycker skapar maximalt med fokus och samarbetsförmåga. Sedan tror jag efterbehandlingen av bilderna spelar in en del. Jag är inte så intresserad av att bibehålla allt som är naturligt färg- eller kontrastmässigt utan försöker hellre hitta varje bilds ”karaktär”, om du så vill.

Vilka tre tips skulle du ge till andra som vill börja fotografera hundar?
1 – Läs in dig på klickerträning, det är den absolut roligaste träningsformen enligt mig och fantasin är det som sätter gränserna!

2 – Ha tålamod och var metodisk! Rom byggdes inte på en dag. Låt saker mogna fram hos hunden. Vissa saker kan den sätta på 10 minuter som 8-veckors valp medan andra saker behöver få sjunka in under längre tid.

3 – Ha roligt! Strular det tekniska eller träningen, backa i träningen och gör det lättare. Sessionerna ska vara lustfyllda för både dig och hunden, annars lär du inte få någon bra samarbetspartner. Skratta åt missarna och gläds åt när det sker magiska saker!

Vad för typ av utrustning använder du vid en ”riktig” fotosession?
– Jag skäms nästan att erkänna det haha, men jag använder IKEA-spottar, en Metz 48 blixt och min Nikon D90 med Sigma 17-70. Ja, och så en vit vägg hemma om jag ska ”studiofota”.

Du anser dig själv vara amatörfotograf idag, planerar du att börja jobba som fotograf?
– Det hade varit otroligt roligt att få chansen att arbeta som fotograf! Jag har mycket kvar att lära dock och försöker suga åt mig så mycket jag kan från alla duktiga konstnärer.

Har du något drömuppdrag att fotografera? T.ex att få fotografera stora arrangerade bilder med jättemånga vältränade hundar samtidigt, eller ja, vadsomhelst.
– Oj, vilken svår fråga! Jag har flera ideér som jag skulle vilja förverkliga men en jag har är en tanke som bygger på hund i det militära. Jag tycker det är kul att flytta fram gränserna för vad många inte tror en hund skulle klara, som tex stå på händer ( flåt, tassar ) eller peka.

Vad i din fotoutrustning skulle du inte klara dig utan?
– Mitt Sigma 17-70. Ett fantastiskt objektiv för så lite pengar!

Vart hittar du själv inspiration till dina bilder?
– Mycket dyker upp under vägen. Det kan vara en färg, en film, en låt, en människa jag träffat som gett ett särskilt intryck. Det ligger minst en idé i skallen varje dag, vissa går att förverkliga medan andra skulle kräva betydligt mer rekvisita och miljöer som är mer svåråtkomliga.

Finns det någon fotograf, vars bilder du verkligen gillar, och hittar ideér hos?
– O ja! Det finns så många duktiga men Albert Watson är helt fantastisk! Tim McKenna gör otroliga surfbilder och William Wegman har ju lyckats så fint med sina Weimaranerbilder!

Hur omfattande är efterarbetet? Och vilka program jobbar du i?
– Jag jobbar i PS. Efterarbetet är ganska enkelt tror jag, jag är ingen ps-haj direkt men jag fixar lite med färger, kurvor och skärpa mestadels.

Jag älskar det faktum att du använder enkla medel, så som IKEA-spottar och Metz-blixt, det gör bara dina bilder ännu bättre, då det visar på att man verkligen kan lyckas utan att ha prylar för värdet motsvarande en Ferrari. Däremot undrar jag vad nästa sak kan tänkas bli att köpa in? (t.ex riktiga blixtar eller något annat objektiv etc)
– Det finns ju så mycket, men en uppsättning blixtar hade inte varit fel och jag suktar lite efter ett bra teleobjektiv för att kunna bli bredare när det gäller actionbilder. Hundarna har ju en tendens att vilja göra de knasigaste krumsprången på håll ifrån en och det hade jag önskat kunna fånga bättre.

Kontaktuppgifter till Ida

Maila Ida
Portfolio
Blogg
Fotosidan-profil

IDAS BILDER

Vad kan du berätta om bilden?
- Det här är Flip, vår australiska kelpiehane på 16 månader, iklädd en IKEA-pläd av fårskinn. Inspirationen hämtades från början från Rödluvan och vargen och voila, en ulv var född.

Vad gillar du med den här bilden?
- Jag tror mest jag gillar den för att Flip är en sådan nallebjörn i verkliga livet, men kan för andra, se lite småfarlig ut i vissa sammanhang. Där andra ser vargen, där ser jag lammet.

Fanns det några extra svårigheter?
- Vinkeln och blicken var viktig för mig att få till för att dels få ge intrycket av den luriga vargen, dels ge ett intryck av att han faktiskt var utklädd. Tanken med bilden var aldrig att det skulle se ut som ett äkta får. Lösningen var att lägga en högre vinkel, djurfoton brukar man vilja få till så lågt som det går, men det finns även utrymme att få till snygga foton uppifrån.

Vad kan du berätta om bilden?
- Det här är Bosse som visar upp en av hans ”galna” blickar. Bosse har alltid varit väldigt kroppsmedveten, dvs han vet var alla delar på honom befinner sig i förhållande till något annat i ett rum. Att jag sedan förstärkt och format fram ytterligare har gett honom en fantastisk intensitet i sitt arbete som går rakt genom rutan. Det gäller inte minst blickar, som är hans stora styrka.

Vad gillar du med den här bilden?
- Den här bilden är jag personligen förtjust i mycket för att den visar på hur intensiv en liten papillon kan vara. Många tror att en så liten hund inte kräver så mycket i vardagen, men inuti bor en arbetshund som älskar att få lösa uppgifter.

Fanns det några extra svårigheter?
- Svårigheten med Bosse som överlag arbetshund i fotosammanhang är att alla rörelser går väldigt fort med honom naturligt. Han vill så mycket och jag har fått jobba en del med att han ska klara av att utföra saker i ett lugnare tempo. Fotoarbetet är ju enormt utmanande för både fotograf och hund eftersom man oftast måste jobba på sitt eget tålamod och hitta lösningar som bygger på lust och glädje istället för på tvång.

Vad kan du berätta om bilden?
- Den här heter ”I hate mondays”. Jag ville visa hur man som människa kan se sig själv, även i ett djur, och varför vi kanske också trivs så bra ihop med våra husdjur.

Vad gillar du med den här bilden?
- Jag gillar den här just för att det är verkligen bara Bosse som i mina ögon kan få till den där riktigt missnöjda, olyckliga blicken och ändå fokusera fullt ut på allt annat runt omkring. Återigen är blickar hans styrka och det tycker jag han visar så fint här. Jag tror det kan vara svårt ibland att förstå att det handlar om att fånga beteenden och belöna det, vilket ju betyder att jag kan få hunden att se olycklig ut fast den i själva verket inte är det utan bara har tränats med något den vill ha!

Fanns det några extra svårigheter?
- Bosse tränades här i att sänka huvudet och i ”olycklig blick” för att se riktigt moloken ut. Till en början var han torr i pälsen men looken slog inte riktigt genom rutan i mitt tycke, därför fick han dessutom bli badad för att skapa en fin effekt.