Det första jag minns, är en hyfsat tydlig bild av att jag åker i en buss. Vädret utanför är klart, men det är snö precis överallt. Hela vägen är kritvit, och det är stora vallar på sidorna. Vitt precis överallt med andra ord. Framför bussen åker en sorts säkerhetsbil för transporter, stor tung och grå med små rutor. Jag ser det hela i ett sorts fågelperspektiv snett ovanför/bakom bussen, som när man spelar bilspel. Den vyn ändras hela tiden däremot. Ena stunden inne i bussen, andra stunder uppe i luften. Säkerhetsbilen framför börjar plötsligt hålla ut olja på vägen. Även fast det nu är snöigt överallt.
När killen i säkerhetsbilen häller ut oljan, så ser det ut som om han gör det från små förpackningar, som matoljeförpackningar ungefär, men på vägen blir det helt enorma oljeflackar, eller mer som långa fält.
Tanken är att bussen ska få sladd,men det händer inget. Plötsligt så stannar killen i säkerhetsbilen framför, och bussen likaså, varvid jag kommer körandes i min Suzuki Baleno och kör förbi bussen och säkerhetsbilen, bromsar och svänger tvärt till vänster upp på en stor snövall. Och åker av vägen, och hoppar ur min bil. Gömmer mig bakom min bil, ligger ner i snön. Tar mig fram i snön och får syn på killen i säkerhetsbilen. Han kliver ur sin bil och har en stor tändare i handen. Tanken är att prutta fjutt på oljan han hällt ut. Jag ligger fortfarande ner i ganska djup snö, och tänker ringa polisen på 112, men det går inte, jag hinner inte, killen är redan påväg tillbaks till sin bil, jag tittar på honom, han ser mig och ögonen möts. 
Han ler brett och elakt. Jag ler tillbaks och tänker ”le bäst som ler sist” killen ska hoppa in i bilen, och medans jag tittar ner på telefonen så försvinner han. Jag tittar upp igen, och han är borta? Reser mig upp ur snön och går hukandes mot bilen. Killens tuppkam syns bakom bilens andra bilruta, så jag rusar fram sliter upp dörren, och ser honom springa runt mot mig på framsidan av bilen, jag stänger dörren snabbt och trycker plattan i mattan och kör iväg.
Jag vet att han kör efter mig, i min Suzuki Baleno, men han syns inte i backspegeln.
Jag svänger upp vid vårat gamla hus i Spånga. Och springer in i huset, sätter mig uppe vid balkongdörren och väntar på att få se honom. Ringer 112. Jag får inte prata med någon, utan det kommer upp textalternativ i displayen. Inte några korta texter heller utan mer i stil med ”behöver du undsättning av brandman så trycker du här”
Jag lyckades bläddra fram till polis och fick upp texten ”innan vi kan ta ditt ärende så måste du först besvara dessa 300 frågor” Shit tänkte jag, 300 frågor? Det hinner jag ju inte. Jag hade redan hört killen stanna bilen någonstans. Och kom på att han högst troligt klättrar upp till balkongen så som jag gjorde som liten i det här huset. Vände mig om och såg återigen hans hår genom fönstret. ”Helvete” blev min sista tanke innan jag vaknade lite bittert över att inte ha fått lösa ut den här drömmen riktigt väl.
Men jag kan säkert tänka mig att jag bara sprang ut på balkongen,mötte killens blick och gav ifrån mig ett leende, det sista han någonsin skulle få se och bara skallar till honom så hårt att hans hårfärg tappa fäste och smetades upp på husfasaden istället.
Men det är ju bara en spekulation. ;)
