Igår fredag, så var vaknade jag vid 08:00. Även om jag hade fått sova ca 6 timmar, så kände jag att kroppen var lite småseg, men inte så seg att jag inte orkade gå upp ganska omgående.
På morgonen så ringde jag Peter som jobbar med produktionsdelen av de bilder som jag tar. Jag berättade att de bilder jag tagit under gårdagen i Malmö skulle komma att kräva lite arbete, då jag hade fått pressa in hela 30 pers i en gruppbild, i ett omklädningsrum. Resultatet blev att jag fick det rejält tajt med bakgrunden. Men eftersom jag är tämligen van vid att själv bearbeta bilder, så hade jag gjort allt jag kunnat för att göra efterarbetet så lätt som möjligt. Peter sa att det inte var några problem alls, utan att det snarare passade bra, då han hade några nya inne som behövde lite uppdrag att fixa med.
Jag gjorde mig iordning och åkte iväg till jobbet, så jag var där lagom till 09. Normalt sett så skulle jag ha åkt iväg och fotograferat i Uppsala vid 05 på morgonen, men eftersom jag kom hem från Malmö vid 01:30, så kändes det lite väl köttigt att sova bara 3,5 timme, så den här dagen skulle jag istället jobba inne på produktion. Men däremot så skulle jag inte redigera bilder eller så, utan bara sitta och gå igenom returer m.m.
Allt gick däremot inte riktigt som planerat, då jag inte lyckades få min dator att koppla upp till internet, vilket krävdes för att kunna hantera de returer som kommit in. Mina kollegor som satt runt om hade också problem, men de lyckades koppla upp sig då och då, men staplarna på datorn som visade signalstyrkan från det trådlösa nätverket var nere på bara en plupp. Så jag gick upp till Ulf och Christian, och berättade att det var helt ohållbart att jobba när allt la ner non-stop. Jag fick därför snabbt ringa till Per som passande nog var på Clas Ohlson och shoppade. Han fick köra med sig en router till, som jag sen kunde installera nere i källaren.
Strax innan lunch så kom Per med routern, och jag började ganska omgående dra kablar från ovanvåningen ner till källaren. Allt kopplades in, men innan jag kunde starta igång allt ordentligt så hann det bli tid för lunch.
Jag, Jimmy och Johan hoppade in i Johans störtsköna kärra och brände iväg till city för att inhandla schnitzel åt hela gänget. Vi körde ner i labyrintliknande parkeringshus som också hade uppgångar till de olika butikerna runt om i city. Jag hade gått vilse direkt! Haha.
Vi kom så småningom upp till marknivå igen, och ut i friska luften. Maten vi skulle ha beställdes, och dricka köptes i en närliggande kiosk. Ja, eftersom det var en evigt lång kö till maten, så gjorde vi en fuling och ringde in våran beställning istället, vilket gjorde att allt gick bra mycket snabbare.
Åter tillbaks till jobbet, käkade lunchen för att sen starta igång den nyinstallerade routern. Allt gick som smort, och innan alla visste ordet av, så hade vi tillgång till internet i källaren, med full täckning. Bättre kan det ju knappast bli?
Jag satte sen igång med att börja hantera returer. Kanske inte det roligaste jobbet, men samtidigt så är det otroligt viktigt, eftersom vi annars inte har någon aning om vilka bilder folk har valt, eller vad de ska betala för. Så lådor med returnerad post skulle hanteras. Vi var tillslut fyra pers som satt och gjorde enbart returer. Vid 16-tiden så begav sig Jimmy iväg, och vid närmare 17-tiden så kom David ner till mig och bad mig om hjälp. Vi hade en roll-up-monter-grej som skulle iväg till en kund inne i city. Givetvis hjälpte jag honom med det, och packade ihop alla mina grejer, greppade sakerna som skulle levereras till kunden, och hoppade in i dodgen. Jag körde in till city där allt skulle lämnas av. Det lustiga var att jag aldrig såg personen som skulle få grejerna, däremot så såg hon mig. Jag ringde henne när jag kom fram till Aros Congress Center, varvid hon sa sig se mig, och vägledde mig hela vägen dit jag skulle. Jag har faktiskt ingen aning om vart hon befann sig, haha.
När jag lämnat av grejerna på en plats där vi kom överens om, så åkte jag raka vägen hem, för att äntligen få krama på Nico och pussa på Petra. Vilket jag också gjorde när jag väl kom hem.
Då jag av olika anledningar kände mig trött när jag kom hem, så greppade jag tag i Nico och la honom på mig, varvid vi båda tillslut däckade i soffan tillsammans. Mysigare stunder är svåra att vara med om, men det går, om Petra också ligger bredvid så är det maximalt mysigt.
Jag och Nico vaknade till efter ca en halvtimme, då skulle Petra iväg och shoppa middag. Hon hade bestämt sig för att laga till en lasagne. Så jag och Nico roade oss med att dansa till musik och skutta runt. Nico var stundvis väldigt missnöjd, men sålänge hans favoritmusik spelades, så var det okej.
Petra kom hem, började laga middag, för att sen natta Nico. Men Nico var långt ifrån intresserad av att bara somna, så jag la mig bredvid honom och myste, undertiden som Petra lagade klart middagen. Jag var ungefär två sekunder från att somna hela tiden, och råkade säkert göra det någon gång också. Petra gjorde det otroligt mysigt i hela lägenheten med tända ljus, framdukad middag, och förbrett soffmys. Vi åt middagen, och satte oss sen i soffan framför en film. Eftersom det normalt sett alltid är jag som lagar maten och sånt, så var det otroligt mysigt att Petra hade fixat allt denna kväll. Eftersom hon också jobbar för fullt, fast med Nico då, vilket är ännu mer energikrävande än de flesta andra jobb, om man frågar mig. Och då har vi en rätt lugn unge.
Vi fick våran stund för oss själva, vilket vi är rätt bortskämda med på kvällarna efter 21-tiden.
En mysig fredag med min lilla familj. Underbart.