Jag har alltid en del projekt på halsen. Ofta egna projekt som jag fått för mig att göra verklighet av. Många av dem har däremot fått ta paus i utvecklingen under de perioder som jag varit sjuk och inte kunnat jobba med dem.
Men nu på måndag möter jag en ”ny” verklighet, då är nämligen min sjukskrivning slut och jag ska börja jobba igen på riktigt. Sanningen är väl den att jag inte riktigt kan bomba på fullt ut, men det återstår att se.
Åter till mina projekt. Vid sidan av arbete, så rullar nu mitt lilla projekt med en kokbok igång. Ja jag vet, låter SÅ mossigt och något som är dömt att bli dödfött. Men jag ska sänka ribban lite, då det inte riktigt är en kokbok, utan rent av en receptsamling. Jag gör alltså boken för min egen skull, så jag enkelt kan få fram mina älskade recept utan att behöva leta bland alla de platser där jag skrivit ned dem. Några på lappar andra i dokument på datorn eller via olika webbtjänster.
Nä, jag vill ha en egen bok! Men eftersom det är lite tråkigt att hålla godsaker helt för sig själv, enligt mig iaf, så planerar jag att dela med mig av min skapelse helt gratis. Givetvis har jag små idéer på en vidareutveckling, men första steget är att skapa en grund där allt är samlat. Bli inte förvånad om jag frågar just DIG om ditt favoritrecept inom kort.
”Men hur ska du hinna?” det handlar inte så mycket om att hinna egentligen, jag har ingen deadline och jag tänker se till så jag har en bra mall att jobba med. På så sätt kan jag uppdatera boken ofta och enkelt, för att sen publicera den här på hemsidan så Du kan ta del av den.
Har du ett gott recept eller länk till ett, så är du givetvis välkommen att skriva en kommentar! (credd kommer synas i boken om ditt recept slinker med).
Ett annat projekt är mina intervjuer med fotografer. Jag ska återuppta det hela, då jag älskade att intervjua intressanta fotografer, med inriktning på svenska just nu. Dessa intervjuer kommer också publiceras här.
”Men va?! Intervjuer OCH bok?!” Ja, men lugna dig nu, det här är små roliga projekt som får lite tid av mig då och då.
Den övriga tiden får gå åt till att bygga klart soffan, som är mitt tredje projekt.
Utöver dem så har jag ett riktigt stort och spännande webbprojekt att jobba med, vilket kommer kräva den största delen av min tid framöver.
Sammanfattat och prio:
1. Webbprojekt
2. Soffan
3. Intervjuer
4. Receptsamling
Men sen måste jag ju jobba med foto också, så jag kommer högst troligt börja jaga en del uppdrag framöver.
afAdam ska börja leverera igen!
Jag gör några mindre justeringar på hemsidan, och lägger upp denna som en liten testbild. Alldeles för söt bild för att vara en enkel testbild som man sen kastar bort, så den får ligga kvar såklart :)
Nico vet hur man rör på höfterna, samtidigt som man har ett stadigt tag om blöjan. Shake it bitch!
För den fotointresserade, så kan det ju vara roligt att se bilder som tas med lite mer extrema inställningar och i svåra miljöer. För den som inte är så fotointresserad, ja då är det inte intressant helt enkelt.
Men intressant eller inte, bilden här ovanför är tagen med 25 600 ISO. ”Why? You stupid! Varför inte bara använda ISO 100 och en längre exponeringstid istället?!?”. Givetvis hade det ju kunnat ge ett ”bättre” reslutat rent brusmässigt, men det hade samtidigt blivit helt omöjligt att ta bilden på rak arm, dvs utan stöd eller stativ. Bilden du ser här ovan är tagen med liknande inställningar som man har när som helst på dagarna. Men med skillnaden att den har ISO 25 600 mot de vanliga 200.
Bu eller bä angående kvalité får du väl själv avgöra, men bilden är inte efterbehandlad mer än att jag exporterat den från Aperture med RAW-format som grund. Du kan trycka på bilden för att se den i 50% av originalstorleken. Jag orkade inte ladda upp hela pga att det är lite onödigt utrymmeskrävande.
Jag kan ju iaf utrycka vad jag känner när jag ser bilden, och det är belåtenhet. Jag är mycket nöjd med kvalitén vid ett så absurt högt ISO-tal.
Jag vet egentligen inte om jag har så många direkt fotointresserade som läser här. De allra flesta som råkar hitta min sida hittar hit av anledningen att jag skriver mycket som stomier, operationer och sånt. Förmodligen kommer det bli desto mindre av den varan framöver, men inte desto mindre intressant för det. Råkar du vara en sån som faktiskt har kommit in här för att läsa om just stomi eller allt runt om, och kanske rent av har lite frågor? Hör av dig, jag svarar mer än gärna på dina funderingar kring operation eller liknande. Jag har ju trots allt alldeles förmycket erfarenhet.
Men nog om stomi, åter till vad den första meningen i detta inlägg handlade om, dvs fotointresserade. Jag köpte mig ju en förbaskat bra kamera häromdagen, och kommer nu på att jag inte har delat med mig av det hela. Kamera jag köpte var en Canon 5D Mark III. Jag hade tur som fick tag i den, eftersom det bara visade sig finnas en enda butik i Sverige som hade den inne. (Kolla in prisjakt.nu om du vill hitta en själv).
Så hur presterar kameran då? Gör den det jag vill? Sen sista frågan, som faktiskt Bobo kom med, dagen då jag hämtat ut kameran. ”Vilken är din drömkamera?”.
1. Prestanda. Kameran gör verkligen precis det jag vill att den ska göra. Även fast jag har fotograferat mycket i mina dar, och trots det faktum att jag jobbat mycket mer just föregångaren till min nya kamera, så blir jag ändå lite ”ställd” när jag har så mycket nytt framför mig. Allt är ju lite justerat och många småsaker är förflyttade, förbättrade och smidigare. Det som imponerar allra mest på mig är hur snabb kameran är på att sätta fokus perfekt och framförallt, hur djävulsk den är på höga ISO-tal. Mark II var riktigt, riktigt vass på ISO, och den här är ännu bättre. Det gör mig glad varje gång jag tar en bild och kvalitén är lika underbar varje gång. Bonusfråga: Saknar jag något i dess funktion? Inte vad jag hittills har hittat, den kommer mata på fruktansvärt bra på nästa bröllopsfoto!
Jo just det, jag köpte även till ett 24-70mm objektiv från Canon. Givetvis deras L-serie, eftersom det vore fånigt att sätta på ett billigt objektiv på ett monster som Mark III.
2. Jag tycker jag betade av frågan ”gör den som jag vill” i ovanstående del, så jag hoppar på Bobos fråga, vilken kamera som är min drömkamera. Jag hade inte tänkt på det själv tidigare, men den här kameran är faktiskt min drömkamera just nu. Just för det jag använder min kamera till, så finns det ingen bättre. Jag inriktar mig ju väldigt specifikt på fotografering i befintligt ljus och då finns det inget bättre att köpa idag. Visst Mark II var ju också skoj, men den här har jag gått och väntat på i ett helt år och verkligen längtat efter. Nu är den här, och jag är inte besviken på annat än att varken Adobe eller Canon själva har lyckats leverera mjukvara som kan ta hand om RAW-bildfilerna. Men eftersom Apple varit snabba så kan jag ändå redigera bilderna i Aperture.
BILDER!! Ja, du ska få bilder, tro mig. Dessutom ska du få snuskiga mängder med filmer också. Jag verkligen ÄLSKAR att filma med denna kamera. Det blir väldigt fint när man filmar med systemkameror i största allmänhet, man måste inte ha en Mark III för att få fina filmer, verkligen inte. Men däremot erbjuder Mark III duktigt bra kvalité även i usel belysning.
Igår så satt jag mycket framför datorn och fipplade med diverse web-projekt. Men fram mot eftermiddagen så blev det aktuellt att fixa med lite annat. Jag hade ju dels ett gymkort att hämta , vilket också råkade vara det roligaste på ”att-göra-listan”. Utöver det så skulle jag åka förbi återbruket och kasta gamla prylar, handla mat, laga middag och lite mer därtill.
Middagen blev klart lyckad, även om Nico gjorde sitt bästa för att vara på riktigt rekorduselt humör. Har nog aldrig riktigt sett honom fullt så arg och ledsen som under den här kvällen.
När Nico nästan somnat, eller åtminstonde gått och lagt sig, så begav jag mig iväg till gymmet för att inviga mitt nya fina gymkort. När jag hämtade ut kortet tidigare under dagen, så blev jag så grymt imponerad över hur läckert gymmet såg ut. Brände iväg med bilen och var framme vid gymmet inom kort. Utomhus så regnade det och var sådär riktigt ruskigt väder.
Första dörren passerade jag med hjälp av medlemskortet som jag viftade med lite framför en dosa på väggen. Dörren öppnades, om än inte helt enkelt, den var förbannat trög, antagligen skulle den väl öppnas automatiskt eller något. Nästa dörr fanns sen inne i byggnaden och ledde in till en liten sluss, öppnade första dörren med kortet, stängde den bakom mig så jag kunde öppna den sista dörren i slussen genom att vifta med kortet en tredje gång och sen låta en fingerscan kolla att det verkligen var jag som stod där. Pling! Godkänd. Inte ens FBI har sån säkerhet.
Väl inne på gymmet så såg det fortfarande lika fräscht ut. 10 meter högt i tag, schysta maskiner, cool inredning och fräscht. Klockan var 21-någonting och jag påbörjade mitt första gympass på väldigt, väldigt länge.
Hur gick det då? Jo jag tog det ganska lugnt, så det gick ju bra. Men oj vad jag längtar efter att verkligen kunna pressa mig hårt på gymmet! Passet blev rätt långt eftersom jag såg till att ta ordentliga pauser. Efter mer än en timme avslutade jag passet och knatade ut från gymmet efter att ha passerat den stadiga slussen.
Eftersom jag i samma veva smsade med Daniel, som också vill gymma och som undrat hur det är på Member24, blev det att jag helt sonika åkte hem till honom en sväng och snackade lite skit. Piff poff så var klockan 00:30 eller liknande och det var hög tid att åka hem igen.
Gymmat. Fan va bra!
De här två senaste dagarna som passerat har jag jobbat en hel del med att få upp min företagssida. Du kan spana in den redan nu även om jag inte ”lanserat” sidan. http://foto.afadam.se
Tanken är att du i slutändan inte ska behöva knappa in adressen själv, utan det ska räcka med att gå till afAdam.se och där får man ett fint litet val. Ni som allt som oftast läser bloggen, ska kunna välja ”kom ihåg mitt val” så ni alltid kommer in på bloggen istället för att få frågan om ni vill gå till företagssidan eller bloggen.
Från 17 eller 18 igår kväll, till 02:30 inatt har jag suttit och fixat med min mer företagsinriktade afAdam-sida. Den sida som folk kommer mötas av när de vill veta mer om mina fotograferingar och hur man kan få tag på mig på ett enkelt sätt. Utmaningen i det hela har såklart varit att jag velat lyfta fram bilderna ordentligt, utan att för den delen göra sidan helt omöjlig att navigera på.
I natt tog jag beslutet. Nikon kan ta sig på något obehagligt ställe, då de inte har möjlighet att leverera kameran jag ville ha från dem, så jag köpte mig istället en Canon.
Från början var det ju tänkt att jag skulle köpa mig Nikon D800 som har flertal intressanta funktioner att locka med, men eftersom jag står långt ner på väntelistan och leveranserna till Sverige är ytterst magra så orkar jag verkligen inte vänta till mitten av sommaren innan jag kan få en ny kamera. Att valet sen föll på just en Canon 5D Mark III med 24-70mm objektivet är ganska enkelt, jag har väntat på den kameran i över ett år. Men när den sen lanserades så råkade även Nikon ha en kamera som var intressant, och ca 6000 kr billigare, vilket lockade. Men ingen kamera är så billig att man kan vänta i all evighet på att få den.
Mina planer på att verkligen börja ta egna fotojobb närmar sig verklighet. Det här inköpet är inget privat köp, då hade jag aldrig kunnat motivera mig till ett kameraköp strax under 45 000kr. Dessutom hade jag nog satsat på Mark II istället för Mark III om köpet var privat. Främst för att den kostar nästan hälften så mycket, men ändå presterar i stort sett lika bra.
Därmed har startskottet för företaget afAdam avlossats. Nu får jag börja jobba hårt för att få till ett företag som verkligen kan leverera bra bilder.
© 2012 afAdam.se